Vi visste tidigt att det skulle bli sv\u00e5rt att f\u00e5 barn, men s\u00e5 sv\u00e5rt som det visade sig vara var det ingen som hade trott.\u00a0 Jag har en sv\u00e5r genetisk sjukdom som i mitt fall mest gett stora problem med lungor och mage.<\/p>\n
Efter att ha h\u00e5llit p\u00e5 med IVF under ett antal \u00e5r b\u00f6rjade vi mer och mer inse att min kropp med d\u00e5liga lungor inte skulle klara en graviditet. Adoption var aldrig ett alternativ heller eftersom min sjukdom gjorde att jag inte skulle bli godk\u00e4nd. Min upplevelse \u00e4r att anledningen till att ett heterosexuellt par beh\u00f6ver f\u00e5 hj\u00e4lp av en surrogatmamma \u00e4r densamma som f\u00f6r mig, allts\u00e5 att kvinnan har eller har haft en sv\u00e5r sjukdom.<\/p>\n
Vi fick sedermera kontakt med en svensk l\u00e4kare i Chicago d\u00e4r vi b\u00f6rjade etapp tv\u00e5 i v\u00e5r l\u00e5nga resa i barnl\u00f6shetstr\u00e4sket. H\u00e4r gjorde vi totalt fem f\u00f6rs\u00f6k som inte fungerade, detta med tv\u00e5 olika surrogatmammor \u2013 varav tv\u00e5 eller tre missfall. Jag har n\u00e4stan tappat r\u00e4kningen p\u00e5 hur m\u00e5nga f\u00f6rs\u00f6k vi har gjort och hur m\u00e5nga missfall vi haft. Hur mycket pengar vi lagt ut vet jag knappt heller, bara att det \u00e4r mycket. Jag m\u00e5dde bitvis mycket d\u00e5ligt psykiskt, tyckte det var oerh\u00f6rt jobbigt att andra fick barn och k\u00e4nde mig oerh\u00f6rt ensam. Ibland k\u00e4nde jag att jag bara ville ge upp och leva ett liv utan barn, men innerst inne visste nog b\u00e5de jag och min man att vi skulle k\u00e4mpa tills vi fick v\u00e5rt barn. Vi gjorde ytterligare ett f\u00f6rs\u00f6k i Boston p\u00e5 ny klinik, med ny surrogatmamma. Detta ledde ocks\u00e5 till missfall. Nu var jag helt slut psykiskt och jag kan fortfarande se tillbaka p\u00e5 den tiden och f\u00e5 rej\u00e4l \u00e5ngest.<\/p>\n
Men, n\u00e4r det var som m\u00f6rkast v\u00e4nde det. I juli 2015 sattes tv\u00e5 embryon in, och efter ett par veckor fick vi veta att ett litet hj\u00e4rta tickade s\u00e5 fint d\u00e4rinne. Vi var med p\u00e5 Skype vid ultraljudet och min man v\u00e4nde sig emot mig och sa \u201d\u00e4r det s\u00e5 h\u00e4r enkelt det kan va?\u201d. V\u00e5r fantastiska surrogatmamma Nicole uppdaterade oss hela tiden och vi hade n\u00e4stan daglig kontakt. Vi \u00e5kte \u00f6ver f\u00f6r att f\u00e5 vara med p\u00e5 det stora ultraljudet och n\u00e4r allt var klart, allt s\u00e5g fint ut och vi ocks\u00e5 f\u00e5tt reda p\u00e5 att vi v\u00e4ntade en pojke brast det f\u00f6r mig. T\u00e5rarna sprutade och min man och Nicoles man tr\u00f6stade mig. Det vara 8 \u00e5rs ofrivillig barnl\u00f6shet som bara rann ur mig och jag var s\u00e5 lycklig. Den 2 april f\u00f6ddes \u00e4ntligen v\u00e5r pojke Fred, stor och l\u00e5ng och lite medtagen s\u00e5 det blev 2 dagar p\u00e5 neonatal med lite extra syre med mera. Vi var med p\u00e5 f\u00f6rlossningen vilket var underbart men nerv\u00f6st. Nicole gjorde ett fantastiskt jobb och \u00e5terh\u00e4mtade sig fort.<\/p>\n
Vi har fortfarande mycket kontakt och det k\u00e4nns som vi f\u00e5tt en extra familj borta i Maine. Vi \u00e5kte hem s\u00e5 snart vi kunde efter att vi f\u00e5tt pass och social security number till v\u00e5r kille. N\u00e4r han var precis tre veckor landade vi p\u00e5 Arlanda och v\u00e5rt nya liv hemma kunde \u00e4ntligen b\u00f6rja!<\/p>\n
Lisa i Stockholm<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Vi visste tidigt att det skulle bli sv\u00e5rt att f\u00e5 barn, men s\u00e5 sv\u00e5rt som det visade sig vara var det ingen som hade trott.\u00a0 Jag har en sv\u00e5r genetisk sjukdom som i mitt fall mest gett stora problem med lungor och mage. Efter att ha h\u00e5llit p\u00e5 med IVF under ett antal \u00e5r b\u00f6rjade<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":760,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[43,75],"tags":[57,74,73,58,45,72,66,70,63,56,50,71,67,69],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.surrogat.nu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/998"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.surrogat.nu\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.surrogat.nu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.surrogat.nu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.surrogat.nu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=998"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.surrogat.nu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/998\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1001,"href":"https:\/\/www.surrogat.nu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/998\/revisions\/1001"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.surrogat.nu\/wp-json\/wp\/v2\/media\/760"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.surrogat.nu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=998"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.surrogat.nu\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=998"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.surrogat.nu\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=998"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}